Användbarhet och Nobelprisvinnare

Alla algoritmer, målgrupper och reklamer som styrs av ditt beteende baserar sig på data om ditt virtuella beteende. Om du tycker cookies är förfärliga, spänn fast bältet, för de är bara toppen på isberget.

Internet är designat för att fånga uppmärksamhet och för att användas. Det är ingen slump att Facebook och Instagram ser ut just som de gör.

De baserar sig på användbarhetsteorier.

Kort om användbarhetsteorier

Användbarhetsteorier är teorier om hur man allra bäst kan tillfreddställa internetanvändaren och hens behov.

Jakob Nielsen (bl.a. Homepage Usability: 50 Websites Deconstructed, 2001) och Tommy Sundström (bl.a. Användbarhetsboken, 2005) har bidragit till användbarhetsteoriernas utvecklande. Allt det du ser online varje dag, från färgkombinationer till typografi och layout, kan analyseras enligt deras exempel.

Trots att bådas ursprungliga texter börjar närma sig fossilålder (enligt digital tidsräkning) fungerar mycket av deras principer än idag. De bifalles av otaliga blogginlägg, artiklar, undersökningar och feedback från otaliga användare.

Varför ska jag bry mig om användbarhet?

Användbarhet är absolut oöverkomligt ifall du vill producera välformulerat, stiligt och funktionerande material. Det hjälper dig att kommunicera med din omgivning, dina följare eller dina potentiella kunder, och det förenklar härvan som uppkommer när man producerar media hur det känns i stunden.

När vi skapar innehåll online – oberoende om det är ett inlägg på Instagram eller en djupgående artikel om stegens historia – gör vi det oftast för att vi vill producera något: vi gör det för oss själva. Men håller vi användbarheten i åtanke ändrar vi vårt fokus, oftast åt det bättre hållet. Vi sätter våra personliga preferenser på hyllan, och tänker på användaren först.

För att göra det behöver du empati, kreativitet, hård data och en vilja att nå fram till din användare.

I praktiken innebär det en skiss av din målgrupp och en förståelse av användbarhetsteori – bevisade knep och designer som fungerar, och för vem de fungerar. Ifall du vill locka följare från pensionärer i Lieksa måste ditt innehåll förmodligen se annorlunda ut än ifall du vill ha följare från hipsters i Vallgård.

Thinking, Fast and Slow

2011 publicerade Nobelprisvinnaren Daniel Kahneman sin bok om neurologi, medvetande och tankeprocesser. Inte nog med att det är en fascinerande bok, så har den indirekt mycket att göra med användbarhetsteorier.

Kahneman definierar två olika tankesätt som styr våra hjärnor: System 1 och System 2 (det är inte officiella termer, han använder dem i boken för att förenkla illustrerandet över tankeprocesserna).

System 1 är det snabba, reflexiva tänkandet. Det reagerar utan att du hinner reflektera över det. System 1 lär sig snabbt vad som känns normalt. Går ett glas sönder i ett kafé kanske du rycker till, men om till annat glas snart därpå spricker blir du knappast lika förvånad. Eftersom händelserna passar ihop känns det småningom okej att glas går sönder i just det här kafét.

System 2 är det långsamma tänkandet. Det är medvetet, reflektivt och djupare, där du själv har mer kontroll över associationer och reaktioner. Där förstår du logiskt sett att det inte alls är så att de två söndriga glasen nödvändigtvis hör ihop, och kan ta avstånd till det.

När du skapar innehåll har du stor nytta av att minnas båda systemen – oberoende av om du vill skapa innehåll som användaren finner det naturligt att ta del av, eller om du vill ändra takten och lätt chocka dina användare. (Undersökningar har bevisat att användare föredrar att inte bli överraskade. Steve Krug skrev till och med en bok om internetanvändningDon’t Make Me Think. Titeln säger allt.)

Utnyttja tänkande för användbarhet

När du definierar din målgrupp och formar din design, produkt eller affärsplan, kan och borde du använda dig av Kahnemans teorier och båda tankesystemen.

Vad för sidor, vad för färger, funktioner och appar trivs din målgrupp med? Vad känner de alltså igen, vad kommer kännas normalt för dem – vad kommer stå ut ur mängden? Vad fångar deras uppmärksamhet? Riikka i Lieksa kanske ännu älskar Comic Sans, medan Kaneli i Vallgård bara vill ha veganska produkter.

Vem är din användare, och hur tänker hen?

Ifall du inte har möjlighet att komma åt hård data får du klara dig med spekulationer, och det är en superb början (liksom med kodande märker man snabbt nog när inget fungerar, och då får man bara pröva något annat). Det lär dig att leva in i din målgrupps tankesätt, att förstå dem och deras behov, och därför också förbättra det innehåll du erbjuder dem.

Det är värt tiden och mödan att förbättra upplevelsen för din målgrupp. Det betyder inte att du behöver kompromissa dig själv och ditt innehåll; tvärtom. Du utvecklas till en proffsigare producent, och det i slutändan kommer det gynna alla involverade.

Västvärlden har ett stort problem som kallar egocentricitet. Det betyder att vi allt som oftast tänker på oss själva först, och andra sedan. Undersökningar har bevisat hur lycka växer i mångfald när vi tänker på andras behov före våra egna. Min nya Bibel Enlightenment Now (Steven Pinker, 2018) understryker hur viktig individuell lycka är för samhällets välfärd och utveckling.

Det är ett snäppet större steg mellan användbarhetsteorier och samhälleligt välmående, men det finns, och det ska inte förminskas. Vi kan alla må bra av att ta andras känslor och behov i åtanke. Också vad gäller Instagram.

Vad vi gör för oss själva dör med oss.

Vad vi gör för andra är, och förblir, odödligt.

/ Khalil Gibran

P.S.

Det är viktigt att läsa, speciellt väl undersökta böcker som sakligt går igenom processer och fakta på ett förståeligt sätt. Mängden innehåll online är fantastisk, och man kan använda dem som fingervisande källor – men de har (oftast) inte legitima källor, och de är sällan godkända av en stab experter inom just det fältet. Därför ska man inte tro på allt man läser på nätet – du vet inte vem som skrivit det, när eller varför.

Böcker, däremot, går igenom en rigorös procedur av kontroll. När ett förlag bestämmer sig för att publicera ett manuskript vill de vara säkra på två saker: a) manuskriptet är ett original, och b) manuskriptet kommer stärka förlagets image. Trots att det är svårt att få en bok publicerad i tryckt press, är det värt besväret eftersom det betyder näst intill garanterad kvalitet.

Formen av litteratur spelar ingen roll. Serietidningar kombinerar bild och text på mästerligt sätt. Poesi vidgar språket och fantasin. Prosa utvecklar bevisligen empatiförmågan och det egna känslolivet. De faktaböcker jag läst är oftast skrivna av högt utbildade personer som anses vara experter inom sina respektiva områden; de skriver personligt och sakligt, med glimten i ögat; och de tankar jag snappar upp ger mer kontext för den information jag redan har.

Ju mer jag läser, desto mer känns det som om jag förstår hur världen hänger ihop. (I can see the Matrix.) 

Därför borde alla läsa mer.

D.S.

Har du tankar om användbarhet och tankesystemen? Läser du tillräckligt mycket böcker? Är det för tidigt att börja fira Halloween? (Det var System 1)

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.